Med tanke på alla männsikor där ute....

Vårt sista hopp

Det tar många vädjande ord för att förlåta ett svek
Å hur många tärningar du än kastar så blir siffran aldrig rätt
Du kan sparka i väggen eller kasta sten i vatten
Men vad är det du saknar i mörkaste natten

Tankar om drömmar om en värld du aldrig sätt
Men utopier om sånt som du vet är rätt
Som en bok med oskrivna blad
Ett tabula rasa om slentrian fyllda dag

Ty de makthavare som håller dig om din rygg
Lurar dig att du lever oförskämt trygg
Inlindad i bomull i lögnens borg
Långt bort från blodbadets torg

Men de huvuden som en gång rullade på kullersten
Skall återigen betala för timmen som blev allt för sen
Det blod som sakta färgar marken röd
Är resultatet av ond bråd död

Död över stad å land
För alla kuvade som ni vägrade ta i hand
För alla de som läste lögnen i den påstådda sanningen
Å inte trodde på den pinsamma förbarmningen

För när era hästar inte längre kan springa
Å när era företagsbetalda telefoner tappat funktionen att ringa
Skall ni inte längre kunna gömma er bakom högar av paragrafer å moral
Ni skall lida av piskans rapp å tiders samvetskval

Ty de ord ni ifrån oss hör
Är resultatet av allt som ni förstör
Å inget kan längre stoppa
Flugan från att landa i er soppa
Å de delar som ni silar mellan era tänder
Är delar av våra sargade händer

Den skit som du från naglarna skrapar bort
Är stoftet av vårt sista hopp